Äckliga cancer, som tagit så många nära och kära från oss, från våra familjer.

Min älskade morfar drabbades av cancer, han orkade inte kämpa emot tillslut, utan cancern drog med honom. En sån okontrollerad sjukdom, eller kan nog inte kalla det sjukdom ens. Dödsdom, i mina ögon.

Turligvis har min bästeväns mamma överkämpat cancern, lyckligtvis. 

Dock min andra närmaste väns lillebror, i en ålder allt för ung, drabbades av hjärntumörer, med cancer innehållande. Som inte gick att vinna över, cancern vann även där. Att cancerns mål är att få människor att inte orka leva, att såra så himla många familjer, länna så stora tomrum efter sig. Hur går man ens vidare i livet? Att ens syskon skulle drabbas av det värsta som finns, det finns inte på världskartan att man ska behöva gå igenom sånt, ingen ska behöva göra det. Att inte kunna göra något, att stå och se på hur kroppen viker sig för just, cancern. 

 

Att skänka ett par hundra till cancerforskningen gör skillnad, att en dag kanske vi lyckas besegra detta! Finns inget så mäktigt och hemskt här i livet, som kan ta över hela ens kropp och bryta ner till noll och ingenting. 

 

Det finns inte, det borde inte finnas!!! 

 

Jag verkligen hatar dig, cancer!!!